Grönt är förstås favorit som vanligt. Vinglaset "Salut" av Simon Gate och en cylindrisk vas märkt Erik Höglund, Novy Bor, två av formgivarna som kan skymtas här.
--------------------------------------------------------------------
J A GAS K U L L EAL Ä T TAkunna få ett allvarligt intresse för det färgstarka svenska konstglaset. Men som tur är har det inte vaknat riktigt så jag har bara några enstaka saker som hittats till rövarpris på loppis och inte kunnat lämnas i fred.
--------------------------------------------------------------------
Graalteknik i en skål stor som en kupad hand. Lindshammars glasbruk och formgiven av Gunnar Ander, gissningvis på 50-talet.
Vertigo! Ja man får nästan svindel av att kika ned i en stor vas i décostil. Designen finns mest i klarglas och ofta med en graverad figur. Gjordes både i Sverige och utomlands under flera decennier och i alla storlekar.
Ovanligt stor och i en smaragdgrön färg är den.
Tjock och tung är burken i art noveau med mässingslock och påklippta "grodyngel". Undrar vad den använts till, har den bara varit ett konstföremål? (Ingen märkning någonstans) Nu är den fylld med Earl Grey-te i alla fall och det kommer att räcka ett halvår...
Helt anonym liten skål med en hel del orenheter i glaset. Men kanten är fint slipad. Tror mig ha sett någon liknande från Rejmyre.
"AB Stilarmaturer Tranås" är denna lampfot märkt och den är blåst som en stor flaska. Höjden på själva glaset är ca 33 cm. Formmässigt hör den till 60- eller kanske 70-talet.
Roligt tonad skål, lite halvtjock sådär och fint planslipad botten utan märkning. Bara en dryg decimeter i bredd. Möjligen formgiven av Bengt Orup som jag sett mycket snarlik modell av och som använt liknande tonade överkanter.
En stor, rak och enkel vas som jag köpte bara för att den skulle kasta en grön flod av ljus över frukostbordet.
En mycket ljust grön skål i succéserien "Fuga" av Erik Palmquist på 50-talet. Som sällskap två blåsta flaskor som var en förpackning för Saturnus liköressenser i Malmö. Propparna är ofta förlorade, de är osannolikt höga runda "glaspelare" med ett par "ringar" på, rätt fula faktiskt. Tack till Rickard som upplyste mig om att Edvin Ollers stod för formen och att de tillverkades av Lindshammars bruk i Småland. (Som nu gör Absolut-flaskan, hepp!)
En originell lampfot av grönt glas på platta av olika träslag. Som en stor grön såpbubbla ungefär. Känns 30-/40-tal.
Bonbonjären i form av ett äpple är närmare 15 cm hög (det lilla skaftet medräknat). Fint slipade kanter på lock och skål skvallrar om en tid då gott hantverk var mera legio än i dag. Formgiven av den flitige Gunnar Ander för Lindshammar som så många andra av hans alster. Röd variant finns också.
En klassisk kinesisk form har det här paret blåsta skålar med antydan till fotring i botten. En bra mellanstorlek.
Fyra assietter med helt släta undersidor, måste väl vara blåsta i formar (?). Fin tyngd och färg. Ovanpå ligger Arne Jacobsens servingsspade för Georg Jensen, en designklassiker. Spaden
står alltid redo tack vare att tyngden är större i bladet än i
handtaget.
Oemotståndlig vas i storlek som en grapefrukt. Lägg märke till den limegröna randen i botten, den lyfter hela designen. Bruket är Lindshammar och formgivaren Gunnar Ander.
Massiv och väldigt tung skål från Kosta. Lite nött och skavd i botten gjorde det vackra konstglaset till loppisfynd på Myrorna, Götgatan. Lite kubistisk déco-känsla i en ganska tidlös design. Signerad B (lite otydligt) vilket skulle betyda Elis Bergh. Stämmer med tid och formspråk. Nr 2293.
Fatet ser ut som något från Flygsfors (?). Balanserar gör det på en "femkrona", men känns ändå stadigt. Diametern är närmare 30 cm så det är bra gjort.
En liten båtformad skål med fint slipad botten, men ingen märkning. Mycket snarlik större skål fanns på Antikmässan 2010 märkt Orrefors och Sven Palmqvist.
Jag tycker mig se en nött och suddig signatur här som skulle vara Elis Bergh 1767. Skålen är triangulär, ca 18 cm bred och skönt svajig.
Den röda lilla skålen är mycket fin kvalitet med perfekt slipad botten. Den blå, som jag hittade bara några dagar efter den röda, är tunnare. "Spetsen" pekar uppåt så hela skålen sluttar och de vågade kanterna går hela vägen ned till den planslipade botten. Vilket de inte gör på den röda så de är mer kusiner än syskon.
En lite mindre och tunnare än den tidigare blå, men lika triangulär.
Skålen "Kina" från Svenskt tenn kopierades av Estrid Ericson direkt från ett original av pekingglas på Östasiatiska museet. Har tillverkats i grönt, turkos, blått som ovan och rött också vill jag minnas hos Gullaskruf. Åter i produktion sedan 2010 i tre färger från Reijmyre. Den kraftiga fotringen är karaktäristisk liksom den klassiskt kinesiska svängda profilen och det överlag gedigna intrycket.
Hittade även några gröna (och jakten går vidare!)
Ingen aning vad detta är, de ser ut som 'Fuga' i formen, men har fotring. En större ljus i bakgrunden och en mindre framtill med mörkare, bärnstensfärgad ton. Gult glas är väl ingen höjdare, men dessa var stiliga.
En liten rackare har fått smyga sig in också för plötsligt hittade några små också i samma färgskala.
Graverat glas finns oändliga mängder av, men hur mycket med bambu som motiv? Ett riktigt fynd eftersom det är en av mina favoritväxter.
Lite udda med cylindrisk form som fått stilig gravyr.
Glas med numrering, ett specialområde att samla på?
En vacker småmönstrad bit matta blev perfekt ovanpå den tibetanska kistan.
