G R Ö N G L A S E R A T

En riktigt vacker blomkruka från Rörstrand med en bambuliknande reliefdekor. Torde vara från jugendperioden, tidigt 1900-tal eller något tidigare. Skulle passa fint i biblioteket på Waldemarsudde.

--------------------------------------------------------------------
G R Ö N G L A S E R A DAK E R A M I KA har en märklig dragningskraft på mig (liksom grönt glas). Allt från kakel till bruksföremål och figurer. Och händelsevis finns det en del från Kina i den här magiska nyansen.
--------------------------------------------------------------------


Tre skålar/djupa tallrikar (?) med samma form som "Vinranka" av Arthur Percy för Gefle. Väldigt snygga för liten peng, tio kr st.


Nu blir det riktigt kinesiskt med papegojor från 1800-talet. De ska ha använts till rökelse som då borde ha strömmat ut från den ihåliga basen. Just det här utseendet verkar vara det vanligaste. man kan hitta identiska på nätet. Alltid som par, precis som porslinshundarna som var populära hos oss.


Ett par kinesiska lockurnor, 18-1900-tal. De här urnorna ser man oftast som par av någon anledning. Här står de på en byrå i barockstil från tidigt 1900-tal. Den ska ge intryck av dyrbara träslag, men är bara ihoplimmat fanér betsat i olika färger. Beslaget med en droppe som handtag, är karaktäristisk barockform.


En nött skönhet framför ett japanskt träsnitt.


Klassiskt litet sexkantigt kinesiskt ingefärskrus. Blomstermotiven på sidorna varierar, men en del är flitigt förekommande. Anna Petrus gjorde nytt lock och benställning i tenn till sådana här krus för Svenskt tenn på 1920-talet. De kan vara 1800-tal eller (som mitt) "straigh from the kiln" som britterna uttrycker det.


Alldeles nytt fat av Gertrud Båge. Butiken Blås & knåda är ett förförande ställe om man tycker om keramik i alla former.


En ödla på en handgjord kakelplatta från Studio Ekeby. Många djur och insekter i olika färger och storlekar finns. Bakom är ett objekt av keramikern Lena Andersson. För ett antal år sedan använde hon ofta gröna glasyrer. I riksdagen finns ett stort elementskydd (!) av en massa gröna halvcirkelformer.


Lena Andersson igen. På 90-talet var stiliserade skalbaggar ett tema. De skimrade i alla möjliga glasyrer. Jag valde förstås en... grön.


Nittsjökrukor som passar i varandra som ryska dockor när de inte används. De bästa är de utan hål i botten så man slipper fula fat under. Finns i oliv- respektive klargrönt, liksom mörkblått, vitt och brunt.


Var det här höganäsfatet bara aningen större skulle det inte gå in i ugnen.


Mera Höganäs. Prydligt stämplade Hand Made in Sweden. Är det inte konstigt att man kan köpa handdrejad keramik för femton kr? Oemotståndligt är det i alla fall när den har den här glasyren.


Varför vill man ha en gammal vinkanna? För att den är så skönt grön förstås.


Och VARFÖR vill man ha ett saltkar som ser ut som en sköldpadda?? Inte ens jag vet, men den "pratade" med mig. Och då fick den komma med.


Varmt rödorange och svalt grönt är mina favoritfärger och här fick jag dem båda. Den gröna glasyren som har fläckar i nästan svart påminner om produktionen från Sankt Erik-fabriken i Uppsala. Men den saknar all form av märkning. (15 cm lång)


Oemotståndlig i både färg och form.