Ryskättade Lola Butovitsch (1900-1971) föddes i Warszawa och gick på Konstakademin i Stockholm.Tack Helena som kunde bekräfta att det är ett självporträtt av mostern. Gissningsvis från studietiden (1925-29) eller strax efter. Målade många beställningsporträtt med sin lätta och eleganta penselföring.
--------------------------------------------------------------------
P O R T R Ä T T KK A NK I B L A N DKvara av mycket hög konstnärliga kvalitet, något som ofta inte motsvaras av prisbilden. Varför? Ja, många tror jag inte ser någon anledning till att ha bilder av okända personer hängande hemma. Personer man inte har någon som helst relation till. Men så känner inte jag och jag tycker de är fantastiskt fina, speciellt tillsammans med andra porträtt.
--------------------------------------------------------------------
En klart underskattad konstnär med en silverskimrande palett, Akke Kumlien (1884-1949). Har utfört fantastiska målningar från Frankrike med parkmotiv och kustbilder. Och många porträtt, ibland i tempera. Det här såldes på Stockholms auktionsverk samtidigt med tre andra pojkporträtt, men detta stod ut bland de andra. Den glänsande sidokammande luggen är virtuost utförd och drar blicken till sig. Tempera, ett ovanligt medium.
Vilken kvalitet! Porträttet är av Otto Alexis Holmström (1866-1915), en helt glömd konstnär som aldrig riktigt lyckades på sin tid. Finns registrerat i Nationalmuseums porträttarkiv då man tror att det ev ska vara ett porträtt av konstnärsvännen Olof Sager-Nelson. Det skulle i så fall vara från ca 1889. En lustig historia är att jag såg detta på NK när de hade en antikhandel (!) där i slutet av 1980-talet. Vågade inte fråga vad det kostade. När man stängde lite senare och sålde ut allt på Stockholms auktionsverk var utropet 500 SEK. Jag läste först 5 000, för så bra är målningen.
Kompositionen i halvfigur, de släta färgytorna och den lilla framskymtande vita kragkanten för tankarna till porträtt från renässansen. De mörka ögonen och håret skulle också kunna tillhöra en liten toscanare. Men det är från mitten av 1900-talet och av en märkligt ojämn och obskyr konstnär, Beth Zeeh. Jag har sett ett annat porträtt där huvudet såg ut att vara påskruvat bak och fram... Det här mycket bättre för tankarna till både Aguéli och Schjerfbeck.

Maj Bring (1880-1971) var elev till Carl Wilhelmsson och generationskamrat med matisseeleverna och studerade med dem i Paris en period. Hon provade olika uttryck genom åren och det är svårt att peka ut ett "typiskt" verk. Det här lär vara dottern till en väninna och skulle kunna vara från ca 1930. Ska ha varit bland de målningar och skisser som Maj Bring efterlämnade 1971. Sådant som konstnärer behåller genom livet är ibland osignerat, de vet ju själva vem som gjort det! Hittades på Antikmässan 2011.
Maj Bring publicerade sina minnen i boken "Motsols" där även ett flertal av hennes verk avbildas.
Den madonnalika kvinnan i ett böljande landskap påminner om Raphaels madonnor. Okänd konstnär signerad E L -20, undrar vem som målade detta vykortsstora porträtt? Ramen är barockinspirerat 1900-tal.
Arvid Fougstedt hörde till de nyklassiciska målarna vid slutet av 1920-talet. Hustrun Gerda och sonen Erik var ofta modeller i lägenheten vid Helenborgsgatan, det här är från 1933. Färgskalans rödbruna och gråblå toner tycker jag mycket om.
"Östgöta-Renoir", så kallas Birger Ljungquist eftersom han målat så många rosiga modeller i hemlandskap. Alla är inte så roliga, men jag föll för porträttet från 1933 med den turkosa bakgrunden. Kanske föreställer det hustrun.
En riktig målare i rock och fluga! Köpt som ett självporträtt av Åke Nothberg, en stockholmskonstnär som bl a målade många små stadsbilder. Och efter att ha sett ett signerat självporträtt tror jag på det. Inte världens bästa måleri, men fin ändå med den gråvita färgskalan.
En särskilt stor kategori porträtt är de från tidigt 1800-tal. Precis innan fotografin slog igenom beställde man istället små porträtt mot mörk bakgrund i halvfigur. Ofta är de i par, frun och mannen, och hängde förstås tillsammans i det borgerliga hemmets salong. Det här har en svensk påskrift a tergo ("på ryggen", dvs på baksidan) som berättar att motivet är den blivande kyrkoherden i den lilla nordtyska byn Hedeper. En by med 544 boende i dag enl. Wikipedia. Man lär sig av att samla!
Gammalt måleri behöver inte vara dyrt. En Kristus från runt 1700 med ett magiskt mjukt ljus ville jag gärna ha, trots att religösa motiv nog är det som intresserar mig minst. Holländsk ateljé, olja på pannå med ribbförstärkning på baksidan och i en slät barockstilram.
En konstnär som inte finns i några lexikon, Kaj Nilsson. Kanske målat på 50- eller 60-talet. Gillar den röda tröjan mot det lysande gröna i bakgrunden. Det mörka håret försvinner in i bakgrunden på ett skumt sätt. Men helheten fungerar bra, speciellt mot den enkla. breda guldfärgade ramen porträttet sitter i. Och visst är det ännu ett självporträtt!
Teckningar anses underlägsna målningar och visst är de snabbare och lättare och på så vis "enklare". Men detta är också deras styrka och utomlands finns många specialsamlare av just teckningar. Den här lilla färgkritebilden av danske P S Kröyer från 1899 vågar jag inte tänka på vad den skulle kosta utförd i olja.
Åke Nothberg (1891-1979) var en stockholmare som utförde många mindre stadsbilder, ofta med stränder och kajer som motiv. Och så är han känd för sina porträtt och eleganta teckningar. Ett stort självporträtt av allra bästa kvalitet såldes dec 2009 på lilla Bukowskis för 20 000 SEK, antagligen en rekordnotering för denna stillsamma och obemärkta konstnär. Teckningen ovan är från 1930.
Som en Degas, men det är det förstås inte. Helt okänd konstnär, en svag datering säger i alla fall 1800-tal. En mycket charmig bild av en avspänd och okonstlad modell...
Knappast ett porträtt av någon specifik person. Men ett fint litet linoleumsnitt av Adrian van Arkel, en holländare som kom till Sverige 1953. Tre olika färger är använda och gör det mer tredimensionellt.
Nisse Zetterberg tecknade 'Gunvor' 1975, men hon bär drag av tyska renässansmästaren Lucas Cranach d ä:s kvinnor.
Hej!
SvaraRaderaJag heter Helena Sahlin och Lola B var min moster- visst är det hennes självporträtt! Jag har inte sett denna målning, men visst är det Lola på bilden. Det vore roligt att veta var Du har hittat porträttet. Jag känner naturligtvis till många av hennes målningar eftersom jag har levat med henne nästan hela mitt liv. Det finns mängder att berätta om Lola. Tag gärna kontakt
Mvh Helena
helenasahlin65@hotmail.com
Hej! Väldigt intressant att gå igenom detta blogginlägg. Du verkar kunna en del om konstnärer som målade under tidigt 1900-tal och det är så att jag söker efter hjälp att hitta vem som är konstnär till ett porträtt som ska vara målat slutet av 1800-tal till början av 1900-tal. Det ska vara en svensk målning och jag letar bland konstnärer som var verksamma vid konstfack/konstakademin. Målningen är av mycket fin kvalitèe.
SvaraRaderaOm du skulle tycka att detta vore intressant, kontakta mig gärna på mail:
emellaya@hotmail.com